Det är bäck svart och jag flyger upp. Vad var det?
Sitter och funderar samtidigt som jag är alldeles yr, vart är jag?
Vad var det?
Det ringer på dörren igen, det här gången tydligt och bestämt.
Aaah åh nej, jag flyttade bilen för lite igår, vi hade för hög musik, vi har väsnats för mycket?! Allt han fara genom huvudet, nu blir vi utslängda!!
Yrar runt genom lägenheten för att hitta nått att dra på mig innan jag vrider runt låset alldeles för bestämd och alldeles för laddad för att försvara mig eller börja en argumentation i nattmössan.
Nämen..... Hej Filips mormor!
Nej, nej vi sov inte! Ingen fara.
Jajamen Filip är påväg till morfar precis som han lovat.
Springer in till Filip som också börjat uppfatta situationen och utlåter ett riktigt uppgivet, trött och viskande faaaan.
Nu är det hans tur att yra runt lägenheten. Ställde en liten sådär försiktig fråga med tanke på situationen.
Ställde du inte väckarklockan som jag sa åt dig?
Bilden av Filips blick får nog avsluta detta inlägg. Var väl någonting i stil med " 3, 2, 1, och poff! Där försvann hon, mission completed"